Att förvara pengarna i madrassen är riskabelt på mer än ett sätt. När sedlarna blir ogiltiga kan det vara svårt att lösa in dem – särskilt om du inte kan bevisa varifrån de kommer. Under 2019 avslog Riksbanken 165 ärenden gällande inlösen av gamla sedlar. I slutet av förra året hade 240 ärenden fått avslag under 2020.

Sedlar

Procentuellt är det trots allt få som får avslag på inlösen av gamla sedlar. Under 2019 hade Riksbanken totalt 64 600 ärenden. Av dessa avslogs 165 styck, vilket motsvarar ca 0,25 procent. Under 2020 ökade däremot avslagen något. Av 44 000 ärenden avslogs 240 styck, vilket motsvarar ca 0,55 procent.

Det totala begärda beloppet för inlösen under 2019 var 229 miljoner kronor. Under 2020 var det totala beloppet 170 miljoner kronor.

– Generellt kan vi säga att ju högre summa man begär att få inlösta, desto viktigare är det att kunna styrka ursprunget på sedlarna och förvärvet av kontanterna, berättar Susanne Meyer Söderlind, pressekreterare på Riksbanken.

Vid inlösen av gamla sedlar gör Riksbanken en rad bedömningar utifrån sina föreskrifter. Förutsättningarna för att lösa in gamla sedlar är att de inte kommer från:

  • Brott eller brottslig verksamhet
  • En person som inte är rätt ägare eller företrädare för den rätte ägaren
  • Ett andrahandsförvärv, alltså att man fått sedeln i sin ägo efter att den blivit ogiltig (undantag dödsbo)
  • Näringsverksamhet där man säljer varor eller tjänster mot kontant betalning.

– Genom att ställa frågor och vid behov begära in styrkande underlag till förklaring och svar på våra frågor, gör vi en bedömning huruvida kan finnas anledning att anta att sedlarna kommer från någon av ovanstående omständigheter eller inte. Om vi bedömer att de inte gör det så betalar vi ut begärd summa minus handläggningsavgift på 200 kr. Om vi anser att det kan finnas anledning att anta det då beslutar vi om ett avslag, berättar Susanne Meyer Söderlind.

Men för den som drabbas av ett avslag kan det slå hårt. Det har funnits en rad uppmärksammade fall på senare tid, bland annat 95-åringen från Kullabygden som glömde bort sitt arv, Ethel 91, som inte fick växla in sina sparpengar och Klippanbon som nekades lösa in en halv miljon kronor.

Däremot har man alltid rätt att överklaga ett nekande beslut.

– Enligt förvaltningslagen har man alltid möjlighet att överklaga ett myndighetsbeslut inom tre veckor, så våra beslut kan alltid överklagas. Den informationen följer tydligt med i det skriftliga beslut man får i de få fall när vi avslår en ansökan om inlösen, berättar Susanne Meyer Söderlind.

Men vad händer med de gamla sedlarna som inte kan växlas in? De bränns upp och blir till fjärrvärme. Men värdet på pengarna går in i statskassan, enligt en artikel från SVT från 2018.