Snabbt internet, men något saknas
Nu går vi in andra kvartalet år 2020, och många bostäder i Sverige kan få uppkopplingar på 10 000 mbit/s. Större delen av Sveriges befolkade delar har dessutom haft fiber sedan många år, och det grävs som aldrig förr för att nå ännu fler.
Men något saknas. Adresserna. Vad hände med dem? Det är snart tio år sedan det ringde i den stora larmklockan att IPv4-adresserna började ta slut. Den 8 juni 2011 var det “World IPv6 day”1 för att få fart på utvecklingen av IPv6, nästa generations IP-protokoll med $3.4\times10^{38}$ adresser. Det var för övrigt samma år som adresserna tog slut på toppnivån hos IANA.2 Men 2011 har passerat för länge sedan, och inte mycket har hänt, åtminstone inte här i Sverige.3
Jag har själv Bahnhof med 100/100 mbit/s hemma, men ingen IPv6. Trots att Bahnhof är en av de som säger sig ha IPv6 i sitt hela sitt nät.4 Problemet är att stadsnäten inte har stöd för IPv6. I somras mejlade jag därför elva olika stadsnät i Skåne och frågade om de hade stöd för IPv6. Av de elva tillfrågade var det bara sex som svarade. Av de som svarade var det ingen som hade stöd för IPv6, åtminstone inte för privatpersoner. Nästan samtliga sa dock att de planerar att rulla ut det i närtid, dock utan att ange något datum.
Jag har kört med IPv6 i snart fem år via Hurricane Electrics IPv6-tunnel. En tjänst som fungerar över förväntan. Det har gjort att jag kunnat experimentera med IPv6 och även kunnat sätta upp och testa IPv6 på de VPS:er som jag hyr. När jag nyligen skulle skaffa en ny virtuell maskin i molnet för mina DNS-servrar tittade jag på Google Cloud Platform. Snacka om att jag blev förvånad när jag upptäckte att inte ens Google har fullt stöd för IPv6 till sina instanser.5 Företaget bakom bland annat Android och Kubernetes. Hur kan dessa ha missat en så väsentlig del? Varför är det inte mer prioriterat?
En del av förklaring är säkerligen okunskap. Det fungerar ju bra nu, tänker säkert många. En annan del av förklaringen är troligen att det inte är “coolt” eller “inne”. It-branschen är en bransch som i mångt och mycket styrs av vad som är “inne”. Det som är inne idag är utveckling och AI. Alla ska lära sig programmera. Det är ju till och med obligatoriskt i grundskolan. Och det är bra, inget tvivel om det. Men man får inte glömma resten av it-världen. Allt det bakomliggande. Infrastrukturen. För när vi inte längre kan adressera våra smartphones, datorer, surfplattor, IoT-enheter och smarta hem – då spelar det inte längre så stor roll om alla kan programmera.
Men allting fungerar ju fortfarande så vad tjatar jag om? Eller gör det det, egentligen? Fler och fler internetleverantörer har sedan några år tillbaka börjat använda CGN (Carrier-Grade NAT) för sina kunders uppkopplingar. Det innebär att ett större antal kunder får dela på en enda IP-adress ut mot internet – dessutom utan möjlighet att vidarebefordra portar till egna datorer. Detta ställer till det för många, kanske till och med utan deras vetskap. Utan en egen adress går det inte att sätta upp egna tjänster på nätet, så som webbservrar, FTP-servrar eller DNS-servrar. Det ställer också till problem med bland annat VoIP-telefoner, spel med mera. Hur ska jag kunna läsa av mina temperaturmätare, eller släcka belysningen? Många satsningar på egenbyggda smarta hem faller platt på grund av internetleverantörernas NAT-lösningar. Istället hänvisas vi till kommersiella lösningar där all trafik går via en gemensam server på nätet.
Nu är det upp till alla oss it-entusiaster att driva på utvecklingen. I samma anda som radioamatörernas experimentlust förde radioteknikens utveckling framåt, är det nu dags för oss it-amatörer att driva nätets utveckling framåt.
-
https://www.internetsociety.org/history/2011/world-ipv6-day/ (läst 2020-02-27) ↩
-
https://www.icann.org/en/system/files/press-materials/release-03feb11-en.pdf (läst 2020-02-27) ↩
-
https://www.pts.se/contentassets/8a0dd9a60806446a8afaa90a4d2eba98/ipv6-kartlaggning.pdf (läst 2020-02-27) ↩
-
https://twitter.com/bahnhofab/status/921692230276001792 (läst 2020-02-23) ↩
-
https://cloud.google.com/compute/docs/ip-addresses/reserve-static-external-ip-address (läst 2020-02-27) ↩
Tyckte du om den här artikeln? Då kanske du även tycker om någon av våra böcker.
Relaterat
-
Håll din data inom EU
Sedan Schrems II-domen föll krävs det extra säkerhetsåtgärder för att företag och organisationer ska få lagra personuppgifter utanför EU. Men även privatpersoner bör tänka på var man lagrar sin data. När vi skickar data till andra länder riskerar vi att uppgifterna hamnar hos utländska underrättelsetjänster.
-
Fortfarande låg IPv6-utbredning i Sverige
Vi närmar oss slutet av 2018 och utbredningen av IPv6 i Sverige är fortfarande relativt låg jämfört med många andra länder. Enligt statistik från Google ligger Sverige på 6,2% med IPv6, medan Finland ligger på hela 24,55%. Norge ligger på runt 13%. I Europa ligger Belgien och Tyskland i topp med 59,62% respektive 46,33%.
Senaste nyheterna och inläggen
-
Docker Desktop för Linux är här
Nu finns Docker Desktop även för Linux. Precis som Docker Desktop för macOS och Windows, finns även Kubernetes inkluderat i Linux-versionen. Man använder även ett VM för att köra containrarna.
-
Fortsatt låga IPv6-siffror i Sverige
Det är fortfarande knappt fem procent av internetanvändarna som har tillgång till IPv6. Det visar Post- och telestyrelsens senaste kartläggning. Samtidigt ökar andelen internetoperatörer som använder adressöversättning.
-
Hårda och mjuka länkar i Linux
Hårda länkar är filnamn som pekar på en inode. Mjuka länkar är en speciell filtyp som pekar på hårda länkar, eller andra mjuk läknar. En inode i sin tur innehåller metadata om filen, samt information om var den faktiska datan finns lagrad på disken.
-
Drifta din egen molnlagring med Seafile
Seafile är ett program med öppen källkod för att synkronisera och lagra filer. Det kan liknas med ett privat Dropbox. Seafile har både en webbklient och klienter för Linux, Windows, macOS, Android och iPad/iPhone.
CyberInfo Sverige är ett IT- och medieföretag i nordvästra Skåne som tillhandahåller böcker, utbildningar, nyheter och konsulttjänster inom Linux, säkerhet och programmering.
CyberInfo Sverige är godkänd för F-skatt, är momsregistrerat och innehar
utgivningsbevis för webbplatsen www.cyberinfo.se.