Felsök nätverk med MTR
MTR, förkortning av My Traceroute är ett litet smidigt verktyg som kombinerar
vanliga ping och traceroute till ett effektivt verktyg för felsökning av
anslutningar. MTR är licensierat under GNU GPL och finns för både Linux,
FreeBSD, OpenBSD och Windows. I Debian installeras MTR med apt-get install
mtr
, i FreeBSD med pkg install mtr
och i OpenBSD med pkg_add mtr
. MTR finns
både med och utan ett GUI.
Använda MTR
Man kan köra MTR både i interaktivt läge och i rapportläge. Kör man MTR i
interaktivt läge får man en live-vy som uppdateras en gång per sekund. Detta kan
vara användbart om man vet att nätverket brukar strula vid vissa tidpunkter på
dygnet. Då kan man starta en MTR med live-vy och hålla kolla på vilken router
det är på vägen som är problemet. För att köra MTR med live-vy starta programmet
med hostnamnet eller IP-adressen som du vill testa mot, utan några argument,
till exempel mtr testserver1.example.com
.
Vill du hellre testa anslutningar vid vissa tidpunkter kan du istället köra MTR
i din crontab
och låta cron
-demonen e-posta resultatet till dig. Jag hade
ett sådant scenario för några månader sedan själv där jag visste att en viss
server tappade anslutning varje förmiddag mellan kl. 9 och 12. Däremot tappade
den bara anslutningen till vissa delar av internet, den gick fortfarande att nå
från andra VPS-leverantörer men inte min egna. För att hitta vad som gick fel på
vägen satte jag upp en crontab
som liknar denna här nedan.
25 09 * * * /usr/bin/mtr -4 -c 500 --report testserver1.example.com
Detta körde MTR varje dygn kl. 09:25 mot servern
testserver1.example.com. Argumentet -4
betyder att vi vill använda oss av IPv4,
och inte IPv6 (i mitt fall fungerade IPv6 utmärkt, men inte IPv4). Argumentet
-c 500
betyder att vi ska göra 500 tester, eller 500 pings. --report
betyder att programmet inte ska visa någonting förrän körningen är klar. I det
här fallet då, i vår crontab
betyder det att så fort MTR är klar, skickas all
output till min e-post. Mycket smidigt!
Exempel
Körningen ovan såg ut ungefär som nedan, med vissa modifikationer.
HOST: rattranta.nu Loss% Snt Last Avg Best Wrst StDev
1.|-- testserver2.example.com 0.0% 10 0.8 2.3 0.3 18.1 5.5
2.|-- 138.197.250.154 0.0% 10 0.4 0.4 0.3 0.6 0.0
3.|-- de-cix.openpeering.nl 0.0% 10 0.4 1.5 0.3 7.8 2.2
4.|-- telecity-cr.openpeering.n 0.0% 10 2.8 3.6 0.8 10.0 3.5
5.|-- nikhef-cr.openpeering.nl 70.0% 10 8.2 7.0 6.3 8.2 1.0
6.|-- ??? 100.0 10 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0
Här kan vi se att nikhef-cr har packetloss på 70% av någon anledning från just den maskinen jag körde MTR ifrån. Att den sista destinationen har 100% packetloss behöver inte nödvändigtvis tyda på att något är fel på den maskinen ifråga. Går det fortfarande att nå maskinen kan det vara så att den blockerar vissa typer av ICMP-paket eller dylikt.
Det grafiska interfacet visar även det en live-vy utav vad som händer. Här nedan visas ett litet lokalt laborationsnätverk jag testade MTR i.
Här ovan ser vi att allting flyter på som det ska, utan några packetlosses någonstans på vägen fram till destinationen.
Kommentarer
Kommentarsfältet är modererat. Det innebär att alla kommentarer granskas av ansvarig utgivare före publicering.
Du väljer själv om du vill ange ditt riktiga namn, en pseudonym eller vara helt anonym. Ingen registrering behövs.
Relaterade artiklar
-
Fortsatt låga IPv6-siffror i Sverige
Det är fortfarande knappt fem procent av internetanvändarna som har tillgång till IPv6. Det visar Post- och telestyrelsens senaste kartläggning. Samtidigt ökar andelen internetoperatörer som använder adressöversättning.
-
Grunderna i nätverk – del 2
I den här andra delen av serien om grunderna i nätverk ska vi utforska DNS-systemet. Vi kan lära oss mycket om internet och nätverk genom att slå upp information i DNS-servrarna. En DNS innehåller mer information än bara IP-adressen till en domän.
-
Grunderna i nätverk – del 1
I del 1 av denna artikelserie tittar vi på hur ett vanligt hemmanätverk fungerar. Detta är grunden för alla typer av nätverk. Vi utgår från nedanstående skiss och går igenom del för del, alltifrån hur datorerna får en IP-adress till hur de hittar ut på internet och kan slå upp rätt adress.
-
Tidssynkronisering med NTP
-
Vem gör vad i stadsnäten?
I de flesta öppna stadsnät i Sverige finns det tre huvudaktörer. Dessa är nätägaren, kommunikationsoperatören och tjänsteleverantören.
Senaste nyheterna och inläggen
-
Ny utgåva av Docker från grunden
Docker från grunden utkommit i en ny utgåva. Den största skillnaden är uppdateringen till Docker Compose version 2. Även andra mindre uppdateringar har gjorts för att hålla boken aktuell.
-
PGP-krypterat formulär
Jag blev inspirerad av Tutanotas Secure Connect – ett säkert webbformulär som skickar uppgifterna krypterat direkt till inkorgen. Skulle det inte gå att bygga något liknande med PGP? Det gick, och det var dessutom förvånansvärt enkelt då det redan finns ett GnuPG-bibliotek för PHP.
-
Var försiktig med att curl:a skript som root
Att installera program i Linux genom att omdirigera utdata från Curl till skalet är snabbt och smidigt. Men det är ack så farligt om du inte känner till programmet eller dess ursprung.
-
DOSBox för att programmera gamla personsökare
DOSBox kan användas till betydligt mer än bara gamla spel. Ett intressant användningsområde är att kunna använda gamla DOS-program för att programmera diverse enheter över serieporten. Oftast behövs inte ens en serieport, istället går det att använda en USB-serieportsadapter.
-
GDPR som ett stöd, inte ett hinder
Företag, föreningar och kommuner borde se GDPR som ett stöd och en vägledning, inte ett hinder. Trots det är det många som väntar ut Schrems II-domens efterspel för att inte behöva göra något. Andra försöker komma runt GDPR på olika sätt. Men man får glömma inte bort vem GDPR ska skydda – organisationens viktigaste tillgångar; kunderna, medlemmarna och invånarna.
Utvalda artiklar
-
Poliser satte dit oskyldig
Två poliser dömdes i juni till vardera ett års fängelse av Lunds tingsrätt för att ha misshandlat och gripit en oskyldig man i hans bostad i Landskrona. Händelsen ägde rum en natt i mars förra året och spelades in av en övervakningskamera i mannens bostad.
-
Retroloppis i Påarp
Idag var det retroloppis hos Andreas Nilsson i Påarp. På baksidan av huset fanns hundratals spel uppradade på långa bord. Trots friska vindar och sval temperatur var loppisen välbesökt.
-
Stort deltagande på årets Gubbdata
I helgen var det Gubbdata i Lund – ett av Sveriges största demoparty. På plats fanns cirka ett hundra deltagare, alla med en passion för retrodatorer.
-
Kapad identitet
I mitten av september förra året blev Kristina utsatt för ett id-kapningsförsök. Någon hade ansökt om ett lån på 250 000 kr i hennes namn. Låneansökan gick ut till ett 20-tal banker.
-
Amiga-scenen lever än
I en villa mellan Ljungskile och Stenungsund den 27 november träffades de igen, ett gäng glada Amiga-entusiaster. Man träffas för att prata, titta på demos, spela och ha allmänt trevligt.
CyberInfo Sverige är ett IT- och medieföretag i nordvästra Skåne som tillhandahåller böcker, utbildningar, nyheter och konsulttjänster inom Linux, säkerhet och programmering.
CyberInfo Sverige är godkänd för F-skatt, är momsregistrerat och innehar
utgivningsbevis för webbplatsen www.cyberinfo.se.