CyberInfo Sverige

Linux

  • Läs loggar med journalctl

    Artikelbild

    Här ska vi gå igenom hur man läser ett Linuxsystems loggar med hjälp av journalctl, som är en del av systemd.

    Läs mer»

  • Hantera tjänster med systemctl

    Artikelbild

    Systemd har nu ersatt de traditionella uppstarthanterarna i nästan alla Linuxdistributioner. Det finns fortfarande några kvar som ännu inte gett med dig för systemd, men de är få.

    Läs mer»

  • En introduktion till FIFO

    Artikelbild

    FIFO står för First In, First Out, och är en typ av rörledning som vi kan skapa på systemet som går att använda mellan helt orelaterade processer. FIFOs fungerar som så att en fil skapas på hårddisken i systemet. Processerna som ska kommunicera med varandra använder sedan den filen. En annan fördel med FIFOs är att vi kan använda dem tillsammas med redan befintliga program. Där vanliga rörledningar inte räcker till kan man ofta använda just FIFO.

    Läs mer»

  • Automatisera med tmux

    Artikelbild

    Många har säkert hört talas om vertyg som Ansible, Puppet eller Chef. Kanske använder du till och med några av dessa verktyg? De är alla verktyg för att automatisera uppgifter på flera maskiner samtidigt. Tanken är att man utför ett kommando en gång, via en lokal dator, som sedan utförs på alla de maskiner som ingår i den specifika gruppen. Detta kan vara alltifrån två-tre servrar upp till flera hundra servrar.

    Läs mer»

  • Stäng ner oanvända diskar

    Artikelbild

    SSD-diskar har sjunkit kraftigt i pris de senaste tre åren. Vi är många som lagt över våra systemdiskar till just SSD med alla de fördelar som de för med sig. Och fördelarna är många; de är snabba, tysta, svala och saknar sköra mekaniska delar.

    Läs mer»

  • Externa snapshots i KVM/QEMU

    Artikelbild

    Att göra externa snapshots med virsh är relativt enkelt även om man måste göra en del manuellt arbete. Att vi måste göra en del manuellt beror på att virsh för tillfället inte har fullt stöd för externa snapshots. Interna snapshots fungerar (med filformatet qcow2) utan problem direkt i virsh. Men eftersom jag har många virtuella maskiner i raw-format använder jag istället externa snapshots.

    Läs mer»

  • Seriell konsol till Raspberry Pi

    Artikelbild

    Visst hade det väl varit praktiskt att kunna logga in på Raspberry Pi:en utan tillgång till vare sig skärm, tangentbord, mus eller nätverk? Det är faktiskt möjligt med hjälp av RX/TX-pinnarna på Raspberry Pi:en. Det var faktiskt så man arbetade för många år sedan, på tiden med stordatorer. Man hade då kanske bara en enda stordator på företaget, och till den kopplade man in seriella terminaler som placerades ut på företaget som användarna kunde använda sig av för att få tillgång till datorn. Exakt samma princip ska vi använda oss av nu, men istället för serialla terminaler använder vi vår vanliga dator som terminal för att komma åt Raspberry Pi:en. Till detta behöver man en speciell USB-kabel. Ofta kallar man detta för en konsolkabel, USB-TTY eller USB-TTL-kabel. Exempelvis m.nu har just en sådan kabel.

    Läs mer»

  • Bandbackup i Linux

    Artikelbild

    Att använda band är väldigt annorlunda mot att använda externa hårddiskar eller USB-stickor att göra backup på. Istället för att bara skicka filerna till en monterad enhet i systemet måste man här använda speciella program och hålla reda på vart på bandet man är. Ett band är precis vad det låter som, ett band, precis som de gamla kasettbanden eller VHS-banden. Det innebär att datan lagras i en lång sekvens på bandet, alla filerna efter varandra. En fil på bandet är då en tar-fil som har en början och ett slut. tar-filen i sin tur innehåller alla de filer som vi har gjort backup på. De flesta band som idag används i backupsyfte rymmer långt över 1 gb. Den bandstationen jag själv använder och som jag kommer att använda i denna artikel är en DAT-bandare som rymmer 72 gb data. Fast egentligen ryms inte 72 gb data på bandet då dessa 72 gb avser komprimerad data. Notera här att komprimeringen är inget jag behöver bry mig om själv eftersom bandstationen sköter allt detta i hårdvaran. Hårdvarukomprimeringen har många fördelar jämfört med om vi skulle komprimerat datan själv. Den största fördelen är att vår dators CPU inte belastas med komprimeringen, allt sker i bandstationen. I princip alla bandstationer använder inbyggd komprimering.

    Läs mer»

Jack-Benny Persson
CyberInfo Sverige

Kort om oss

CyberInfo Sverige är ett it- och medieföretag i nordvästra Skåne som tillhandahåller böcker, utbildningar, nyheter och konsulttjänster inom Linux, säkerhet och programmering.

CyberInfo Sverige är godkänd för F-skatt, är momsregistrerat och innehar utgivningsbevis för webbplatsen www.cyberinfo.se.

Våra böcker

Framsidan av Grunderna i programmering

Framsidan av C-programmering i Linux, macOS, BSD och Solaris

Framsidan av Linux systemadministration från grunden

Framsidan av Docker från grunden

Framsidan av Ansible från grunden

Framsidan av Demonerna på internet