Linux
-
Seriell konsol till Raspberry Pi
Visst hade det väl varit praktiskt att kunna logga in på Raspberry Pi:en utan tillgång till vare sig skärm, tangentbord, mus eller nätverk? Det är faktiskt möjligt med hjälp av RX/TX-pinnarna på Raspberry Pi:en. Det var faktiskt så man arbetade för många år sedan, på tiden med stordatorer. Man hade då kanske bara en enda stordator på företaget, och till den kopplade man in seriella terminaler som placerades ut på företaget som användarna kunde använda sig av för att få tillgång till datorn. Exakt samma princip ska vi använda oss av nu, men istället för serialla terminaler använder vi vår vanliga dator som terminal för att komma åt Raspberry Pi:en. Till detta behöver man en speciell USB-kabel. Ofta kallar man detta för en konsolkabel, USB-TTY eller USB-TTL-kabel. Exempelvis m.nu har just en sådan kabel.
-
Bandbackup i Linux
Att använda band är väldigt annorlunda mot att använda externa hårddiskar eller USB-stickor att göra backup på. Istället för att bara skicka filerna till en monterad enhet i systemet måste man här använda speciella program och hålla reda på vart på bandet man är. Ett band är precis vad det låter som, ett band, precis som de gamla kasettbanden eller VHS-banden. Det innebär att datan lagras i en lång sekvens på bandet, alla filerna efter varandra. En fil på bandet är då en
tar-fil som har en början och ett slut.tar-filen i sin tur innehåller alla de filer som vi har gjort backup på. De flesta band som idag används i backupsyfte rymmer långt över 1 gb. Den bandstationen jag själv använder och som jag kommer att använda i denna artikel är en DAT-bandare som rymmer 72 gb data. Fast egentligen ryms inte 72 gb data på bandet då dessa 72 gb avser komprimerad data. Notera här att komprimeringen är inget jag behöver bry mig om själv eftersom bandstationen sköter allt detta i hårdvaran. Hårdvarukomprimeringen har många fördelar jämfört med om vi skulle komprimerat datan själv. Den största fördelen är att vår dators CPU inte belastas med komprimeringen, allt sker i bandstationen. I princip alla bandstationer använder inbyggd komprimering. -
Kom igång med Raspberry Pi och Linux, del 2
Har du läst del 1 av denna artikelserie kan tillräckligt mycket Linux för att kunna navigera i filsystemet, förstå dig på rättigheterna och
sudo, redigera textfiler, göra filer körbara samt hitta mer hjälp om kommandon och systemet. Nu är det dags att gå vidare och titta på Raspberry Pi:en och vad det är som gör den så praktisk. -
Kom igång med Raspberry Pi och Linux, del 1
Raspberry Pi har förändrat världen i fler avseende än ett. För första gången kan vi köpa en relativt kraftfull dator för runt 400 kr. En Raspberry Pi version 3 har fyra kärnor på vardera 1,2 GHz och 1 GB i RAM.
-
Fjärrskrivbord i Linux
Det finns mängder med olika lösningar för fjärrskrivbord i Linux, alltifrån den gamla klassikern XDMCP som har funnits länge till mer moderna varianter som VNC och NoMachine. Det finns även implementeringar av Microsofts RDP för Linux. De varianter vi kommer att gå igenom här är XDMCP och två olika lösningar för VNC. Samtliga exempel är baserade på Debian Stretch med LightDM som login-manager.