Nättidningen
CyberInfo Sveriges nättidning fokuserar på it, teknik och kultur. Ibland – när något intressant dyker upp – täcker vi även in allmäna nyheter.
Uppskattar du tidningen får du gärna donera en slant eller köpa en bok.
Vill du tipsa oss om något? Du omfattas av källskydd vilket innebär att du får vara anonym om du vill. Vi avslöjar aldrig våra källor. Du hittar våra kontaktuppgifter här.
Nyhetsbrev
Nyhetsuppdateringar från tidningen direkt till din inkorg, helt kostnadsfritt. Avsluta när du vill.
Kategorier i nättidningen: cyberinfo, böcker, nagios, programmering, matematik, elektronik, nätverk, linux, raspberrypi, program, bsd, git, krönikor, nyheter, säkerhet, bedrägerier, reportage, docker, utvalda, retro, allmänt, essäer, kultur.
-
Seriell konsol till Raspberry Pi
Visst hade det väl varit praktiskt att kunna logga in på Raspberry Pi:en utan tillgång till vare sig skärm, tangentbord, mus eller nätverk? Det är faktiskt möjligt med hjälp av RX/TX-pinnarna på Raspberry Pi:en. Det var faktiskt så man arbetade för många år sedan, på tiden med stordatorer. Man hade då kanske bara en enda stordator på företaget, och till den kopplade man in seriella terminaler som placerades ut på företaget som användarna kunde använda sig av för att få tillgång till datorn. Exakt samma princip ska vi använda oss av nu, men istället för serialla terminaler använder vi vår vanliga dator som terminal för att komma åt Raspberry Pi:en. Till detta behöver man en speciell USB-kabel. Ofta kallar man detta för en konsolkabel, USB-TTY eller USB-TTL-kabel. Exempelvis m.nu har just en sådan kabel.
-
Bandbackup i Linux
Att använda band är väldigt annorlunda mot att använda externa hårddiskar eller USB-stickor att göra backup på. Istället för att bara skicka filerna till en monterad enhet i systemet måste man här använda speciella program och hålla reda på vart på bandet man är. Ett band är precis vad det låter som, ett band, precis som de gamla kasettbanden eller VHS-banden. Det innebär att datan lagras i en lång sekvens på bandet, alla filerna efter varandra. En fil på bandet är då en
tar-fil som har en början och ett slut.tar-filen i sin tur innehåller alla de filer som vi har gjort backup på. De flesta band som idag används i backupsyfte rymmer långt över 1 gb. Den bandstationen jag själv använder och som jag kommer att använda i denna artikel är en DAT-bandare som rymmer 72 gb data. Fast egentligen ryms inte 72 gb data på bandet då dessa 72 gb avser komprimerad data. Notera här att komprimeringen är inget jag behöver bry mig om själv eftersom bandstationen sköter allt detta i hårdvaran. Hårdvarukomprimeringen har många fördelar jämfört med om vi skulle komprimerat datan själv. Den största fördelen är att vår dators CPU inte belastas med komprimeringen, allt sker i bandstationen. I princip alla bandstationer använder inbyggd komprimering. -
Felsök nätverk med MTR
MTR, förkortning av My Traceroute är ett litet smidigt verktyg som kombinerar vanliga ping och traceroute till ett effektivt verktyg för felsökning av anslutningar. MTR är licensierat under GNU GPL och finns för både Linux, FreeBSD, OpenBSD och Windows. I Debian installeras MTR med
apt-get install mtr, i FreeBSD medpkg install mtroch i OpenBSD medpkg_add mtr. MTR finns både med och utan ett GUI. -
Kom igång med Raspberry Pi och Linux, del 2
Har du läst del 1 av denna artikelserie kan tillräckligt mycket Linux för att kunna navigera i filsystemet, förstå dig på rättigheterna och
sudo, redigera textfiler, göra filer körbara samt hitta mer hjälp om kommandon och systemet. Nu är det dags att gå vidare och titta på Raspberry Pi:en och vad det är som gör den så praktisk. -
Kom igång med Raspberry Pi och Linux, del 1
Raspberry Pi har förändrat världen i fler avseende än ett. För första gången kan vi köpa en relativt kraftfull dator för runt 400 kr. En Raspberry Pi version 3 har fyra kärnor på vardera 1,2 GHz och 1 GB i RAM.
-
Temperaturövervakning med Raspberry Pi
När det här projektet är klart så har vi en Raspberry Pi som övervakar temperaturen via en DS18B20 temperaturprob (finns att köpa för runt 40-80 kr till varstans). För att larma användaren om att temperaturen har överstigit ett visst gradtal tänds en lysiod. Under tiden programmet körs kan man också se temperaturen direkt på skärmen.
-
Fjärrskrivbord i Linux
Det finns mängder med olika lösningar för fjärrskrivbord i Linux, alltifrån den gamla klassikern XDMCP som har funnits länge till mer moderna varianter som VNC och NoMachine. Det finns även implementeringar av Microsofts RDP för Linux. De varianter vi kommer att gå igenom här är XDMCP och två olika lösningar för VNC. Samtliga exempel är baserade på Debian Stretch med LightDM som login-manager.
-
Räkna ut nätmasken
Att kunna räkna ut nätmasken på ett snabbt och enkelt sätt underlättar vid planerandet och byggandet av TCP/IP-nätverk. Det är nätmasken som bestämmer hur stort ett nät kan vara och hur IP-adresserna kommer att se ut.