CyberInfo Sverige
RSS flöde

Nättidningen

CyberInfo Sveriges nättidning fokuserar på it, teknik och kultur. Ibland – när något intressant dyker upp – täcker vi även in allmäna nyheter.

Uppskattar du tidningen får du gärna donera en slant eller köpa en bok.

Vill du tipsa oss om något? Du omfattas av källskydd vilket innebär att du får vara anonym om du vill. Vi avslöjar aldrig våra källor. Du hittar våra kontaktuppgifter här.

Nyhetsbrev

Nyhetsuppdateringar från tidningen direkt till din inkorg, helt kostnadsfritt. Avsluta när du vill.

Kategorier i nättidningen: cyberinfo, böcker, nagios, programmering, matematik, elektronik, nätverk, linux, raspberrypi, program, bsd, git, krönikor, nyheter, säkerhet, bedrägerier, reportage, docker, utvalda, retro, allmänt, essäer, kultur.

  • Funktioner i Python

    Artikelbild

    Att skapa och använda egna funktioner i Python är enklare än i många andra språk. Denna enkelheten kommer mycket från att vi i Python kan returnera i princip vad som helst, inte bara heltal och flyttal som är fallet i många andra språk. I andra språk måste vi ofta ta till knep som pekare för att kunna returera exempelvis strängar. Något sådant behövs inte Python, allt detta sköts i bakgrunden i Python.

  • Stäng ner oanvända diskar

    Artikelbild

    SSD-diskar har sjunkit kraftigt i pris de senaste tre åren. Vi är många som lagt över våra systemdiskar till just SSD med alla de fördelar som de för med sig. Och fördelarna är många; de är snabba, tysta, svala och saknar sköra mekaniska delar.

  • Externa snapshots i KVM/QEMU

    Artikelbild

    Att göra externa snapshots med virsh är relativt enkelt även om man måste göra en del manuellt arbete. Att vi måste göra en del manuellt beror på att virsh för tillfället inte har fullt stöd för externa snapshots. Interna snapshots fungerar (med filformatet qcow2) utan problem direkt i virsh. Men eftersom jag har många virtuella maskiner i raw-format använder jag istället externa snapshots.

  • Introduktion till Python

    Artikelbild

    Här kommer jag att gå igenom de absoluta grunderna i Python. Vi kommer att göra några små enkla program som exempel för att bättre förstå vad det är vi går igenom. Vi kommer gå igenom bland annat syntaxen i Python, variabler, if-satser, loopar med mera.

  • Nytt Nagios-plugin för vädervarningar

    Artikelbild

    Jag har gjort ett nytt Nagios-plugin för vädervarningar. Eftersom SMHI har ändrat sin sida fungerar inte längre de gamla check_smhi-skripten jag skrev för några år sedan. Så istället för att skriva nya plugins för SMHI har jag nu istället gjort ett plugin för sidan Meteoalarm. Denna sidan täcker hela Europa och kommer därför att fungera för mer än bara Sverige.

  • Kom igång med OpenBSD

    Artikelbild

    Ibland känner jag att Linux håller på att springa ifrån mig med alla sina nya funktioner och finesser. Det är inget fel med det egentligen, det är bara utvecklingen som går framåt. Men ibland tycks det gå lite för fort framåt för mig.

  • Seriell konsol till Raspberry Pi

    Artikelbild

    Visst hade det väl varit praktiskt att kunna logga in på Raspberry Pi:en utan tillgång till vare sig skärm, tangentbord, mus eller nätverk? Det är faktiskt möjligt med hjälp av RX/TX-pinnarna på Raspberry Pi:en. Det var faktiskt så man arbetade för många år sedan, på tiden med stordatorer. Man hade då kanske bara en enda stordator på företaget, och till den kopplade man in seriella terminaler som placerades ut på företaget som användarna kunde använda sig av för att få tillgång till datorn. Exakt samma princip ska vi använda oss av nu, men istället för serialla terminaler använder vi vår vanliga dator som terminal för att komma åt Raspberry Pi:en. Till detta behöver man en speciell USB-kabel. Ofta kallar man detta för en konsolkabel, USB-TTY eller USB-TTL-kabel. Exempelvis m.nu har just en sådan kabel.

  • Bandbackup i Linux

    Artikelbild

    Att använda band är väldigt annorlunda mot att använda externa hårddiskar eller USB-stickor att göra backup på. Istället för att bara skicka filerna till en monterad enhet i systemet måste man här använda speciella program och hålla reda på vart på bandet man är. Ett band är precis vad det låter som, ett band, precis som de gamla kasettbanden eller VHS-banden. Det innebär att datan lagras i en lång sekvens på bandet, alla filerna efter varandra. En fil på bandet är då en tar-fil som har en början och ett slut. tar-filen i sin tur innehåller alla de filer som vi har gjort backup på. De flesta band som idag används i backupsyfte rymmer långt över 1 gb. Den bandstationen jag själv använder och som jag kommer att använda i denna artikel är en DAT-bandare som rymmer 72 gb data. Fast egentligen ryms inte 72 gb data på bandet då dessa 72 gb avser komprimerad data. Notera här att komprimeringen är inget jag behöver bry mig om själv eftersom bandstationen sköter allt detta i hårdvaran. Hårdvarukomprimeringen har många fördelar jämfört med om vi skulle komprimerat datan själv. Den största fördelen är att vår dators CPU inte belastas med komprimeringen, allt sker i bandstationen. I princip alla bandstationer använder inbyggd komprimering.