CyberInfo Sverige
RSS flöde

Nättidningen

CyberInfo Sveriges nättidning fokuserar på it, teknik och kultur. Ibland – när något intressant dyker upp – täcker vi även in allmäna nyheter.

Uppskattar du tidningen får du gärna donera en slant eller köpa en bok.

Vill du tipsa oss om något? Du omfattas av källskydd vilket innebär att du får vara anonym om du vill. Vi avslöjar aldrig våra källor. Du hittar våra kontaktuppgifter här.

Nyhetsbrev

Nyhetsuppdateringar från tidningen direkt till din inkorg, helt kostnadsfritt. Avsluta när du vill.

Kategorier i nättidningen: cyberinfo, böcker, nagios, programmering, matematik, elektronik, nätverk, linux, raspberrypi, program, bsd, git, krönikor, nyheter, säkerhet, bedrägerier, reportage, docker, utvalda, retro, allmänt, essäer, kultur.

  • Primtalsuppgiften

    Artikelbild

    Det är många av er läsare som har skrivit till mig och frågat hur man löser primtalsuppgiften på sidan 125 i “Grunderna i programmering” (övningsuppgift 3).

  • Pakethantering i FreeBSD

    Artikelbild

    FreeBSD använder både något som heter portar och något som heter paket. Paket är färdigkompilerade binärer av program, likt de pakethanteringsverktyg som finns för de flesta Linuxdistributioner. Portar däremot är en uppsättning Makefiles anpassade för att programmet ska gå att kompilera smärtfritt under FreeBSD. Portar måste alltså kompileras för att installeras. Det som gör att portarna i FreeBSD är så populära trots att de måste kompileras är att de går att anpassa efter eget behov, precis som om du laddade ner källkoden själv och kompilerade paketet. Skillnaden här är att det är mycket enklare. När du gör en make install clean i en port får du upp en dialogruta där du enkelt bockar för eller bockar av de val du vill göra innan kompileringen. En annan fördel med portarna är att det finns något fler portar än paket, och ibland också i nyare versioner.

  • Introduktion till elektronik

    Artikelbild

    Ni har väl inte missat artikelserien Introduktion till elektronik som jag skrivit åt m.nu? Här nedan finns i så fall länkarna till samtliga delar i serien. Det är en kort introduktion till grundläggande elektronik på fem delar. Artiklarna behandlar allt från ellära, Ohms lag och Coulombs formel till lödning, breadboarding och hur mätinstrument fungerar.

  • UTF-8 och svenska tecken i FreeBSD 11

    Artikelbild

    Att få till svenska tecken i konsolen i FreeBSD är inte alltid det enklaste och mest självklara. Dessutom använder FreeBSD som standard ISO-8859-1, en teckenkodning som inte är lika populär längre. UTF-8 är istället den kodning som har kommit att bli de-facto standard.

  • Kom igång med Git

    Artikelbild

    Git har på kort tid blivit det mest populära verktyget för versionshantering. Men vad är då Git och hur fungerar det? Det ska vi reda ut här!

  • Introduktion till Scratch

    Artikelbild

    Ni har väl inte missat artikelserien som jag skrivit åt m.nu om programmering i Scratch? Här nedan finns i så fall länkarna till samtliga delar i serien. Det är en artikelserie om Scratch och programmering. Läs gärna delarna i den ordningen de visas här nedan, då varje del bygger vidare på föregående del. Artiklarna börjar på en grundläggande nivå med hur Scratch fungerar, och avslutas med att vi gör ett komplett mattespel i Scratch.

  • Binära och hexadecimala talsystemen, vad är det?

    Artikelbild

    Åtta bitar utgör en byte. En bit är den lägsta beståndsdelen i en dator. En bit är en etta eller nolla, strömmen på eller av. Lägre beståndsdel än så kan vi inte hitta i datorn. Ett tecken i datorn är en byte stor (om vi bortser från UTF-8 som är större än en byte för att få plats med specialtecken och svenska tecken exempelvis).

  • Felhantering i Python

    Artikelbild

    Att hantera fel som uppstår under körningen av ett program är en viktig del i programmeringen. Fel kommer alltid uppstå, det kan vara alltifrån att utrymmet på hårddisken är slut, datorns minne är fullt, en fil som vi ska läsa inte finns eller har fel rättigheter. Vi ska aldrig anta att användaren matar in den typ av data som vi förväntar oss.