Felsök nätverk med MTR
MTR, förkortning av My Traceroute är ett litet smidigt verktyg som kombinerar
vanliga ping och traceroute till ett effektivt verktyg för felsökning av
anslutningar. MTR är licensierat under GNU GPL och finns för både Linux,
FreeBSD, OpenBSD och Windows. I Debian installeras MTR med apt-get install
mtr
, i FreeBSD med pkg install mtr
och i OpenBSD med pkg_add mtr
. MTR finns
både med och utan ett GUI.
Använda MTR
Man kan köra MTR både i interaktivt läge och i rapportläge. Kör man MTR i
interaktivt läge får man en live-vy som uppdateras en gång per sekund. Detta kan
vara användbart om man vet att nätverket brukar strula vid vissa tidpunkter på
dygnet. Då kan man starta en MTR med live-vy och hålla kolla på vilken router
det är på vägen som är problemet. För att köra MTR med live-vy starta programmet
med hostnamnet eller IP-adressen som du vill testa mot, utan några argument,
till exempel mtr testserver1.example.com
.
Vill du hellre testa anslutningar vid vissa tidpunkter kan du istället köra MTR
i din crontab
och låta cron
-demonen e-posta resultatet till dig. Jag hade
ett sådant scenario för några månader sedan själv där jag visste att en viss
server tappade anslutning varje förmiddag mellan kl. 9 och 12. Däremot tappade
den bara anslutningen till vissa delar av internet, den gick fortfarande att nå
från andra VPS-leverantörer men inte min egna. För att hitta vad som gick fel på
vägen satte jag upp en crontab
som liknar denna här nedan.
25 09 * * * /usr/bin/mtr -4 -c 500 --report testserver1.example.com
Detta körde MTR varje dygn kl. 09:25 mot servern
testserver1.example.com. Argumentet -4
betyder att vi vill använda oss av IPv4,
och inte IPv6 (i mitt fall fungerade IPv6 utmärkt, men inte IPv4). Argumentet
-c 500
betyder att vi ska göra 500 tester, eller 500 pings. --report
betyder att programmet inte ska visa någonting förrän körningen är klar. I det
här fallet då, i vår crontab
betyder det att så fort MTR är klar, skickas all
output till min e-post. Mycket smidigt!
Exempel
Körningen ovan såg ut ungefär som nedan, med vissa modifikationer.
HOST: rattranta.nu Loss% Snt Last Avg Best Wrst StDev
1.|-- testserver2.example.com 0.0% 10 0.8 2.3 0.3 18.1 5.5
2.|-- 138.197.250.154 0.0% 10 0.4 0.4 0.3 0.6 0.0
3.|-- de-cix.openpeering.nl 0.0% 10 0.4 1.5 0.3 7.8 2.2
4.|-- telecity-cr.openpeering.n 0.0% 10 2.8 3.6 0.8 10.0 3.5
5.|-- nikhef-cr.openpeering.nl 70.0% 10 8.2 7.0 6.3 8.2 1.0
6.|-- ??? 100.0 10 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0
Här kan vi se att nikhef-cr har packetloss på 70% av någon anledning från just den maskinen jag körde MTR ifrån. Att den sista destinationen har 100% packetloss behöver inte nödvändigtvis tyda på att något är fel på den maskinen ifråga. Går det fortfarande att nå maskinen kan det vara så att den blockerar vissa typer av ICMP-paket eller dylikt.
Det grafiska interfacet visar även det en live-vy utav vad som händer. Här nedan visas ett litet lokalt laborationsnätverk jag testade MTR i.
Här ovan ser vi att allting flyter på som det ska, utan några packetlosses någonstans på vägen fram till destinationen.
Kommentarer
Kommentarsfältet är modererat. Det innebär att alla kommentarer granskas av ansvarig utgivare före publicering.
Du väljer själv om du vill ange ditt riktiga namn, en pseudonym eller vara helt anonym. Ingen registrering behövs.
Relaterade artiklar
-
Fortsatt låga IPv6-siffror i Sverige
Det är fortfarande knappt fem procent av internetanvändarna som har tillgång till IPv6. Det visar Post- och telestyrelsens senaste kartläggning. Samtidigt ökar andelen internetoperatörer som använder adressöversättning.
-
Grunderna i nätverk – del 2
I den här andra delen av serien om grunderna i nätverk ska vi utforska DNS-systemet. Vi kan lära oss mycket om internet och nätverk genom att slå upp information i DNS-servrarna. En DNS innehåller mer information än bara IP-adressen till en domän.
-
Grunderna i nätverk – del 1
I del 1 av denna artikelserie tittar vi på hur ett vanligt hemmanätverk fungerar. Detta är grunden för alla typer av nätverk. Vi utgår från nedanstående skiss och går igenom del för del, alltifrån hur datorerna får en IP-adress till hur de hittar ut på internet och kan slå upp rätt adress.
-
Tidssynkronisering med NTP
-
Vem gör vad i stadsnäten?
I de flesta öppna stadsnät i Sverige finns det tre huvudaktörer. Dessa är nätägaren, kommunikationsoperatören och tjänsteleverantören.
Senaste nyheterna och inläggen
-
Riskerna med BankID som ingen pratar om
BankID är ett säkert och smidigt sätt att identifiera sig online. Men i takt med dess ökade popularitet och användning har det blivit en svag länk – en single point of failure – på mer än ett sätt.
-
Polisernas fängelsedomar står fast
Efter tre år är målet mot de två poliser som olovligen tog sig in i en berusad mans bostad i Landskrona och misshandlade honom klart. Högsta domstolen beslutade den sjätte mars att avvisa överklagan. Fängelsedomarna för poliserna står därmed fast.
-
Tredje utgåvan av Grunderna i programmering
Den tredje utgåvan av Grunderna i programmering är nu klar och planeras att ges ut i mitten av mars.
-
Författarintervju med Josefin Hansson
År 2022 debuterade hon med boken “Ur askan en drake”. Boken tar upp duktiga flickan-syndromet och psykisk ohälsa. Hon har också varit ambassadör för Hjärnkoll och föreläst på bland annat Medborgarskolan. Idag driver hon eget företag inom samtalscoaching.
-
En chans att vinna Demonerna på internet
Företaget GleSYS lottar ut tre exemplar av vår bok Demonerna på internet i en tävling på LinkedIn. Passa på att tävla du också för en chans att vinna!
Utvalda artiklar
-
Datorparty i Landskrona
I helgen höll Syntax Society sitt årliga sommarparty. Platsen var en källarlokal i Landskrona där ett femtontal personer medverkade.
-
Det första Pågadata har ägt rum
I helgen ägde det första Pågadata rum – uppföljaren till Gubbdata. Platsen var Folkets Hus i Kvidinge. Organisatör av partyt var Johan “z-nexx” Osvaldsson med hjälp från Jesper “Skuggan” Klingvall. Partyt hade över 100 anmälda deltagare.
-
Även hovrätten fäller poliserna för att ha satt dit oskyldig
Hovrätten fastställer straffet för de två poliser som förra året dömdes till vardera ett års fängelse av Lunds tingsrätt för att ha misshandlat och satt dit en oskyldig man. De båda poliserna ska även betala skadestånd till mannen.
-
Retroloppis i Påarp
Idag var det retroloppis hos Andreas Nilsson i Påarp. På baksidan av huset fanns hundratals spel uppradade på långa bord. Trots friska vindar och sval temperatur var loppisen välbesökt.
-
Stort deltagande på årets Gubbdata
I helgen var det Gubbdata i Lund – ett av Sveriges största demoparty. På plats fanns cirka ett hundra deltagare, alla med en passion för retrodatorer.
CyberInfo Sverige är ett it- och medieföretag i nordvästra Skåne som tillhandahåller böcker, utbildningar, nyheter och konsulttjänster inom Linux, säkerhet och programmering.
CyberInfo Sverige är godkänd för F-skatt, är momsregistrerat och innehar
utgivningsbevis för webbplatsen www.cyberinfo.se.